Jag ska skriva det som det är.
Jag mår skit, jag är olycklig, jag är arg och ledsen hela tiden. Jag försöker sluta tänka på det men det går inte.
Jag försöker hitta nån låt som kan göra mig glad, men varenda låt jag hör påminner mig om nått som gör så jag känner såhär.
Jag är arg just nu, men om du skulle se mig nu skulle du tro jag mår fint egentligen men ser lite sur ut nu. Jag vet inte hur långt tid det tar för er att inse att jag fejkar glädje framför er.
Allt jag säger till en person vill jag ta tillbaka men det är för sent. Jag fantiserar och drömmer dumt. När jag sedan vaknar upp i verkligheten så inser jag att det inte alls är så som jag vill ha det.
Allt jag har gjort och sagt sedan det senaste jullovet ångrar jag nu.
Det är ingen som kan inse det, bara jag, det är bara jag som kämpar att inte drunkna i all min ånger.

Till andra tankar:
Du ska bara veta att jag ångrar allt jag gjort till dig.
Vi hade verkligen nått som vi inte visade.
Sorgligt vis så slutade det såhär.
Jag ångrar allt dumt jag har sagt.
Jag ångrar hur jag har varit mot dig.
Jag vill verkligen ändra på det, är du med på det?

Det är skinade sol ute idag.
Jag borde vara glad, vilket jag är.. lite grann i alla fall.
Jag ska snart gå ut en stund, sen ska jag fixa lite inför imorgon.
Jag är helt slut efter den här veckan. Alla dessa prov.
Trots alla prov som har varit är det nya prov nästa vecka.
Men vi är lediga nästa fredag så det är skönt.
Veckan efter det (v19) är det första prao veckan.
Noa Noa inne i stan blev det för mig. Jag har inget emot det alls, trevligt!Jag har en läxa tills imorgon det är engelska.
Sen imorgon kväll ska jag vara i skolan på Kvällsinnebandyn.
18.00 - 00.00 Sen är det helg som gäller för mig.
Nått jag behöver och har längtat efter.
Hoppas ni har haft en lika solig dag som jag idag.

Allt jag vill ha är en avkopplande utomlands resa med sol&värme.

Det var ett tag sen man skrev, men läxor och skolan sätter stopp för mig.

Just nu är min humör status på 0. Inget är som det ska, folk får fel uppfattning om mig. Dom forsätter att ljuga och loddas bry sig om.
Min inre röst säger bara: Jag har tappat lusten att andas, varför är det bara mig det händer för? Visst det händer andra, men varför är det just jag som drar nitlotten i allt? Varför är det just jag som får vänta längre på att få vara lycklig?
Ska jag vara ärlig så saknar jag mitt glada och pesetiva humör, men ingen verkar ju bry sig om det, ingen orkar ju sprida sin glädje. Det är det som är felet på oss männsikor, vi hatar när andra är deppig och nere, men fan häller vill vi dela med oss av glädjen. I skolan får jag ha status - 10 (spela glad/dränka mina verkliga känslor med fejkade) Jag bara orkar inte mer. Nån måste sätta stopp för det, jag skulle gjort det själv om jag inte mått såhär.

Just nu har jag nyss kommit hem från skolan, humöret andras från fejk till normalt och det normala humöret sprids ju med. Jag har inga läxor tills imorgon så i kväll blir det att ta det lungt, lägga sig lite tidigare och försöka på nytt. Jag längtar till vecka 19-20 mäst av allt, och sen 24e Juni, Nån som minns vad som händer då?

Frågan ställs till nästan alla varje dag, Hur är det?
Du svarar oftas ärligt, Jo jag mår bra, jag har aldrig mått bättre, kroppen mår utmärkt, inget gör ont, allt är bara perfekt. Du då?
Om jag skulle svara så skulle jag säga världens störtsta lögn.
Inget är bra för tillfället.
Hjärtat slår, tecken på att jag lever, tyvär.
Fast varje gång det slår så gör det ont, det svider i hjärtat.
Det hugger till och svider då och då i kroppen på olka ställen.
Livet är inte alls perfekt, vad jag än gör så blir nån förbannad över hur JAG mår.
Enligt er måste jag må bra och vara glad, annars förstör jag ju erat liv.
Vet ni hur svårt det är att dölja att man mår dåligt?
Vet ni hur illa jag måste må för att erat liv inte ska förstöras?
Varför kan ni acceptera att inget är bra för mig just nu?
Innan jul mådede jag bra, jag mådde bra även efter lovet ända tills, ja tills två veckor innan påsklovet. Just där rasade allt, allt jag byggt upp.
Det kommer ta evigheter att bygga upp det jag hade.
Du kan börja spela: orginella tetris låten, tetris låten i techno version och klassisk version om det finns, jag lär aldrig kunne bygga det igen, inte äns i tetris version och då är det dåligt. (Obsevera då att jag är väldigt dålig på tetris)
Det ända jag vill nu är att klara alla prov, omprov och gå ut skolan så jag slipper det här. Jag plågas varje dag, timma, minut& sekund.
Visst jag kan värkar som en sån som klarar mycket när man väl känner mig.
Men tro mig, jag har känslor, alla har känslor.

Jag orkar bara inte mer..

TIll dagen som har varit,
den var bra till efter vi hade haft fysik prov. Efter där mådde jag inte alls bra. Allt bara förstördes, jag gick hem för jag mådde dåligt och när jag kom pluggade jag till so provet, sen åt jag, kollade repris på scrubs och sen nu sitter jag här och pluggar samtidigt, försöker bara att leva och må bra.

Hur står det till med er egentligen?

Frågan ställs till nästan alla varje dag, Hur är det?
Du svarar oftas ärligt, Jo jag mår bra, jag har aldrig mått bättre, kroppen mår utmärkt, inget gör ont, allt är bara perfekt. Du då?
Om jag skulle svara så skulle jag säga världens störtsta lögn.
Inget är bra för tillfället.
Hjärtat slår, tecken på att jag lever, tyvär.
Fast varje gång det slår så gör det ont, det svider i hjärtat.
Det hugger till och svider då och då i kroppen på olka ställen.
Livet är inte alls perfekt, vad jag än gör så blir nån förbannad över hur JAG mår.
Enligt er måste jag må bra och vara glad, annars förstör jag ju erat liv.
Vet ni hur svårt det är att dölja att man mår dåligt?
Vet ni hur illa jag måste må för att erat liv inte ska förstöras?
Varför kan ni acceptera att inget är bra för mig just nu?
Innan jul mådede jag bra, jag mådde bra även efter lovet ända tills, ja tills två veckor innan påsklovet. Just där rasade allt, allt jag byggt upp.
Det kommer ta evigheter att bygga upp det jag hade.
Du kan börja spela: orginella tetris låten, tetris låten i techno version och klassisk version om det finns, jag lär aldrig kunne bygga det igen, inte äns i tetris version och då är det dåligt. (Obsevera då att jag är väldigt dålig på tetris)
Det ända jag vill nu är att klara alla prov, omprov och gå ut skolan så jag slipper det här. Jag plågas varje dag, timma, minut& sekund.
Visst jag kan värkar som en sån som klarar mycket när man väl känner mig.
Men tro mig, jag har känslor, alla har känslor.

Jag orkar bara inte mer..

TIll dagen som har varit,
den var bra till efter vi hade haft fysik prov. Efter där mådde jag inte alls bra. Allt bara förstördes, jag gick hem för jag mådde dåligt och när jag kom pluggade jag till so provet, sen åt jag, kollade repris på scrubs och sen nu sitter jag här och pluggar samtidigt, försöker bara att leva och må bra.

Hur står det till med er egentligen?

Lögner är nått något nytt livsmedel för vissa.
Ljuger om grejer som är så lätt att tala sanning om.
Vissa tror: "Nemen visst, hon/han kommer nog inte på mig" och försätter med det.
Men vad gör ni när hon/han kommer på det? Jo, ni forsätter med att bygga på en lögn till, sen tillslut blir det lögn på lögn. Lögnerna byggs som Lutande Tornet i Piza, fast eratan torn vippar. Det vippande tornet är ert liv som förstörs av alla lögner. Då tänker ni: "Varför sa jag inte som det var från början?" Ni försöker bli vän med hon/han igen, men hon/han säger emot. Dom vill inte ha lögnare vid sin sida, och ni vet ju att lögner sprids ju lätt. Snart så tror ingen på er. Om ni inte har lite tur att nån tror på er bara för att visa att hon/han tycker om er.
Jag själv har varit med om det mer än en gång. Jo visst är det sorgligt att ha en sån bra vän som ljuger för en, man kan inte lita på vem som helst efter det. Händer det fler gånger så ja visst man kan knappt lita på nån.
Varför forsätter du med lögnerna? Jag som är din vän, varför tar du en tjej du är kåt i framför en vän som fanns vid din sida och lyssnade på dina problem? En vän som fanns där i vått och tortt? Det kunde hjälpt dig på traven att bara säga som det var från första början.
Som jag brukar säga: Ignoerar du mig, så misstar du en bra vän.
Skyll dig själv!
Kommer aldrig stå vid din sida så bra som jag har gjort, om du forsätter med det du håller på med. Aldrig..

Hur länge hade ni tänkt er att tjata på mig? Snart dränker ni mig i tjatet.

Idag har det var supervarmt! Det första jag gjorde efter jag hade vaknat var att gå till coop med min mamma, var tvungen att panta och köpa present till Gunilla& Åke som vi ska till imorgon, Åke fyllde ju idag. Efter det jag kom hem gjorde mamma i ordning ute, tvättade av stlar och bord och gjorde i ordning det så man kunde sitta ute i solen, jag passade på att jobba på min solbränna ;) Pappa kom hem sedan efter har varit på rally med Anders. Jag orkade inte hänga med idag.. Men i vilket fall. Efter jag hade blvit medium stekt av solen tog jag fram SO - boken och pluggade lite till provet. Efter suttit med SO - boken och läst samhälle så åkte vi hem till Anders och grillade! Det var riktigt kul och härligt eftersom det bara kändes som sommar just då! Jag hade fått nån salgs energikick då, sprang runt och spelade fotboll och åkte moppe med! Högg ved med brukar jag ladrig vilja göra. Efter då varit där och jobbat extra med solbrännan så är jag väl lite bränd, men man hoppas på solen kommer fram mer. Jag bara längtar till sommarlovet! Nu sitter jag här och tänker och skriver och vill inte att lovet ska ta slut rktigt :/ Men men ju fortare det går, ju snabbare kommer skolan gå, och sommarlovet närmare sig och min födelsedag :)

Idag är det så kallas Långfredag.
Jag tycker bilden är passande för det är ju Påskliljor (?) Haha nu blev jag osäker men jag tror jag har rätt.
I alla fall så har jag varit hos mormor idag.
Anders vart lite trött på tjatet som Tobbe& Brittis hade. Så han kom med en rolig mening: Det är påsk nu, då ska man tänka på Jesus och inget annat!
Haha man fattar nog mer om man var där.
Resten av dagen har varit kul, har bara ont i knät och i foten och haft huvudvärk men det stoppar inte mig att va på humör, eller i slutet försvann humöret helt...

Just nu sitter jag och funderar. Är lite irreterad och känner att huvudvärken börjar komma igen. Ibland ångrar jag ångrar jag helt och hållet att jag finns, jag ångrar att allt jag sa kom ut från min mun. Jag ångrar att det jag skriver just kom från mig. Jag ångrar en del och ingen kan se vad jag ångrar, för jag har svårt att visa det. Snälla Gud hjälp mig, du värkar vara mitt sista hopp..