Allt jag vill ha är en avkopplande utomlands resa med sol&värme.

Det var ett tag sen man skrev, men läxor och skolan sätter stopp för mig.

Just nu är min humör status på 0. Inget är som det ska, folk får fel uppfattning om mig. Dom forsätter att ljuga och loddas bry sig om.
Min inre röst säger bara: Jag har tappat lusten att andas, varför är det bara mig det händer för? Visst det händer andra, men varför är det just jag som drar nitlotten i allt? Varför är det just jag som får vänta längre på att få vara lycklig?
Ska jag vara ärlig så saknar jag mitt glada och pesetiva humör, men ingen verkar ju bry sig om det, ingen orkar ju sprida sin glädje. Det är det som är felet på oss männsikor, vi hatar när andra är deppig och nere, men fan häller vill vi dela med oss av glädjen. I skolan får jag ha status - 10 (spela glad/dränka mina verkliga känslor med fejkade) Jag bara orkar inte mer. Nån måste sätta stopp för det, jag skulle gjort det själv om jag inte mått såhär.

Just nu har jag nyss kommit hem från skolan, humöret andras från fejk till normalt och det normala humöret sprids ju med. Jag har inga läxor tills imorgon så i kväll blir det att ta det lungt, lägga sig lite tidigare och försöka på nytt. Jag längtar till vecka 19-20 mäst av allt, och sen 24e Juni, Nån som minns vad som händer då?